Översikt och definition
Toto är ett engelskt uttryck som i allmänhet förknippas med en slumpvis vald spelboll eller spelsten. I den här artikeln kommer vi dock att undersöka hur begreppet “toto” används i andra sammanhang, närmare bestämt i relation till totalitet och totalitarism.
I det politiska och historiska Toto kontextet betecknas en totalitarian regim som en stat som karakteriseras av ett extremt odelat maktmonopol och varken har eller accepterar gränser mot annan stater. Den förutsätter också en omfattande ingripande i samhällets alla sfärer, inklusive politiska, ekonomiska och kulturella. I motsats till det är ett totalitärt styre mer präglat av den centrala statens önskade inflytande och kontroll över medborgarna.
Hur begreppet “totalitet” utvecklades
Den politologiska termen “totalitär” introducerades först 1932 av italienske politikern Giovanni Gentile. Gentile försökte ge en beteckning åt de totalitära principerna som den fascistiska ideologin förkroppsligade. Detta tillerkäntes även regimerna under antikommunismen. Förklaringarna ligger i dess syfte att organisera alla former av samhällsliv, såväl ekonomiskt och socialt som politiskt, enligt regeringens önskade mål.
En mer detaljerad definition föreslogs 1956 av den ungerske exilpolitikern Istvan Bibo i formel 1: “Totalitär styrning karakteriseras av att den centrala staten är både sammanhållen och fullständig”. Han tillade också att dessa regimer kan uppträda under mer eller mindre demokratiska former. Sådant menar han med termerna “sammanhållet” och “fullständigt”, som han kallar de totalitära systemens karakteristika.
Det finns ett antal olika tolkningar av begreppet totalitet, däribland den enligt vilken en regim är totalitär om den i grunden baseras på idén att det existerar en enhetlig eller sammanhållen kraft som dominerar alla delarna. Detta har dock inte med nödvändighet något att göra med den politiska styrelsen.
Begreppets användning och variationer
Begreppet totalitet är såväl internationellt etablerat inom vetenskapen som allmänt erkänt i företags-, näringslivs- och samhällslitteraturen. Många teorier och tolkningar om den totalitära typen har utvecklats av forskare, forskargrupper eller institutioner inom det politiska systemet.
På internationell nivå användes begreppet först 1955 vid konferensen i London. Vid denna tidpunkt presenterades en grupp definitioner, bland annat den som “ett system av styrning och kontroll där alla aspekter av samhällslivet har ett sammanhållet mål”.
Användningen av begreppet totalitet är relativt okontroversiell i dagens vetenskapliga kretsar, men ändå diskuterad i enstaka fall. Därtill föreligger det skilda uppfattningar om hur och när detta begrepp bör användas.
Konsekvenser och tillämpningar
Trots den komplexitet totaliteten innehåller har den spelat avgörande roll inom politik, filosofi och sociologi. Totalitära regimer, med de typer som Stalinismen i Sovjetunionen och Maoismen i Kina, styrktes ofta av att företräda en synnerligen populär idé eller händelse.
I många fall har totaliteter även ett starkt kulturellt inflytande, vilket kan illustreras med exemplet de fascistiska och nazistiska rörelser under 1900-talets första hälft. Dessa fördrevs av en nationalistisk idé om “enheten” som befordrade den nationella enheten.
